angleby

Glöm inte att ställa tillbaka klockan - 150 år. (Haha)

Ett skämt som alltid går hem när det sitter en ensam stackars Göteborgare i rummet, justerar man årtalet lite fungerar det lika bra när man talar om Gotland.

David ska till Gotland i helgen, ni kanske känner honom bättre som Smileyprataren. Jag kan inte skaka känslan att jag aldrig mer kommer att få se honom. Jag tror inte att han har tänkt igenom det här ordentligt.

Bör man bära svärd när man ska in i Visby? Är det en nödvändig säkerhetsåtgärd eller kan det tolkas som en krigshandling? Vad ska han ha på sig? Och mobiltelefon, blir man bränd på bål om man plockar fram en sån? Det är sånna saker jag funderar på när jag tänker mig ett besök på Gotland.

Där hugger de väl fortfarande av händerna av folk som stjäl. Ska någon halshuggas blir det ett jäkla liv. Stora festiviteter på torget i Visby. De barn som ännu inte har sett en människa få huvudet avlägsnat från kroppen är lite pirrigt nervösa. Ungefär på samma sätt som på julafton. När bödeln höjer den välslipade yxan säger pappa uppmuntrande: "Titta nu min son, snart finns han inte mer." Och när huvudet rullar jublas det och de vuxna går till värdshuset för att fira medan de små springer iväg och leker lekar av typen "Bödel och kättare".