angleby

I vanliga fall är jag en riktig fena på det där med siffror. Skulle någon fråga mig mitt i natten vad min bästis i lågstadiet hade för telefonnummer skulle jag kunna svara i sömnen. Men ibland vill det sig inte, som den gången jag var i videobutiken.

Jag hade valt ut en rulle och plockat på mig en påse chips och lite andra onyttigheter innan jag gled bort mot kön. Där står jag en fredagskväll, i en videobutik full med folk som bara vill komma hem, försätta sig i soffläge och dra igång en film. Mina tankar var någon helt annan stans. Helt plötsligt frågar mannen i kassan efter namn och telefonnummer. Jag blev helt paff.

Fullkomligt ställd av denna rutinmässiga fråga började jag rabbla lite siffror för att köpa tid. Jag vände mig om och såg en lång rad människor, ända bort till plockgodishyllan stod de och köade. "VAD FAN HAR JAG FÖR TELEFONNUMMER!?" ekar det i skallen på mig. Långa sekunder passerar och i mitt huvud står det helt still. Mannen bakom disken börjar bli otålig, det märker jag. Jag hade redan rabblat fler siffror än vad som ryms i ett vanligt telefonnummer. Till slut drog jag till med ett telefonnummer, sa att jag hette Kristian, tackade för mig och gick därifrån. Numera hyr jag mina filmer i en annan videobutik.