Fan vad det hugger till

Sitter och bläddrar igenom telefonboken, i en telefon som förmodligen har ringt sitt sista samtal. Sex veckor har det gått nu, och visst har det hänt att jag bläddrat förbi det där numret förut. Det där numret som har blivit uppringt för sista gången.

Det till isar i hela kroppen och värker på samma gång.




Åt helvete med karma

Haha, det var inte meningen.

Där ljög jag, klart det var. Jag känner för att göra universum riktigt jävla förbannat på mig idag. Se vad mer det har att kasta åt mitt håll. Kanske regnar det grodor härnäst.

"En kort grej bara

Mr White överlever, men den nya skurken dör i nya Bond-rullen."

Annars då?

I övrigt har det varit en alldeles fantastiskt händelselös vecka. Spenderade de två första dygnen i morgonrock. Det fanns liksom inget som kittlade mitt intresse tillräckligt för att förmå mig att lämna huset.

Min mobil är trasig, igen.

Har ätit hemlagad mat en gång under hela veckan, hade jag haft en kamerateam efter mig hade vi kunnat kalla filmen "Super Size Me" eller "Honey, I shrunk the wallet"

Min rock är trasig.

Träffade Meidis morsa igen, hon är approximativt ganska så cool. Framförallt bjöd hon på en massa godis. Semisyntetiskt skit, visserligen, men det är tanken som räknas. Jag tror vi fick med oss ett helt kilo, resterna donerades till fattiga studenter.

Mina hörlurar är trasiga.
För att avsluta på en positiv not kan jag även säga att mina hörlurar fungerar till 50%. Jag ser det lite som att glaset är halvfullt.


Tegelstenar

Önskar att jag vore en. Härdad i eld och stark nog att bära vikten av ett hus. Önskar framförallt att jag vore omgiven av andra, lika hårda tegelstenar. För tegelstenar håller ihopp, i vått och torrt. De har varandras ryggar. Tegelstenar är pålitliga.

Är du en tegelsten?

Jag tror inte det. Vet du vad jag tror? Jag tror att du är en opålitlig liten jävel som byter mask snabbare än vinden vänder. Jag tror att du innerst inne är lika ungefär lika sympatisk som en gam som cirklar över ett utsvultet lejon - svagt och utmärglat - i väntan på att han ska ge upp kampen emot hungern och lägga sig ned för att dö.

Har jag fel?

Samtal med Fia, 20:30

Fia: Jag festknullar bara, annars lever jag i celibat.
Alex: Som att feströka då?
Fia: Precis, det räknas liksom inte.

Ni äldre läsa kan känna er lugna, Sveriges framtid ligger i trygga händer.

Samtal med Havve, Thorhildsplan 20:15

Havve: Drar du åt höger eller vänster?
Alex: Vänster.
Havve: Då är du som 90% av alla andra killar.

Alex trodde att Havve pratade om politik.

"Alex, blogga mig!"

MMS


Alla som inte dansar är våldtäksmän

Alex: Vad gör ni?
David: Håll käften och stå still.

MMS


Det stora frukostpusslet

God morgon! Blev rätt sent igår. En kall, mosad cheeseburgare åt sidan har jag inte ätit på ett dygn. Ska bli gott med lite frukost!

(namnlöst)

I skafferiet hittar jag lite tortillabröd och några smulor flingor som har samlat sig i botten. Kalla mig fantasilös men detta kittlar inte mina smaklökar.

(namnlöst)

Ok, vad har vi här då: Utgången filmjölk, vaniljkräm, senap, saltgurka, kräftost, vispgrädde, hovmästarsås, sylt, vitlökssill; och något jag brukar hitta på att jag är dödligt allergisk mot: tonfisk. Det är som någon har lämnat den där för att håna mig.

(namnlöst)

Men så äntligen, ett genombrott!

Den huvudlöse

MMS

 


Nätter som denna

Jag brukade gå ut och jogga vid den här tiden. Det var mitt sätt att hantera problem. Lugnande på något sätt, att ta sig fram längs med de otraffikerade småvägarna. Inte en människa ute vid den här tiden. Bara jag, ensam, på väg mot ingenstans.

Det är något fridfullt med att höra vinden vina genom träden. Att lyssna till hur luften pressas ner i mina lungor med varje flåsande andetag. Och ljudet av skor som slår i marken med hypnotiserande rytmik. Allt annat drunknar bort i det avlägsna men kontinuerliga dånet från E4:an.

Det var länge sedan. Långt innan knät, höfterna och foten. Jag har saknat det, nu drar jag ut.

En helt vanlig kväll på KTH

(namnlöst)

Studenterna börjar bli hungriga så kvinnorna ställer sig i köket.

(namnlöst)

När maten är klar låses de in i kylskåpen igen.

(namnlöst)

Och männen äter.

Färdigpluggat

Och shottar.

(namnlöst)

Flera kannor.


Dan. Han är borta. Försvann ut i dimman för ett väg sedan. Lever du?

Tills alla försvunnit in i dimman.

Glada studenter

Den största banderoll jag någonsin sett har anlänt till KTH. Inlindat i världens förmodligen största rulle med bubbelplast. Ni kan föreställa er kaoset som bröt ut när alla ville vara med och ha sönder de små luftbubblorna. Det var tindrande barnaögon och hejdlös glädje.

(namnlöst)e

Vet ni vad som finns i den här lådan?


En TV så monstruöst stor att den skrämmer mig lite. Som en rädd liten kanin tassar jag ut i vardagsrummet med fjäderlätta steg, redo att vända om och springa vid minsta tecken på aggression från bestens sida.

 

MMS


Omvälvande och livsbejakande insikt

Äsch, de va inget.

Har ni märkt att de slutat visa Extrem ÖverlevnadDiscovery Channel vid den här tiden förresten? Fy fan för den där kanalen, det enda sevärda programmet måste man nu kliva upp klockan sex för att titta på. Glöm det.

God natt.

Min säng, klockan 16:05


Frukost.

 

MMS


Min dag

Tenta idag, det gick väl sådär för att vara extremt överoptimistisk. Kanske förväxlar de min tenta med någon annans, man kan bara hoppas. Så jag gick hem, och sov. Länge. Vaknade för ett tag sedan och kände mig så in i helvete bakis utan att ha dränkt mina sorger. Torr i munnen, sprängande huvudvärk och allt det där, ni vet hur det är.

Vinglade ut i badrummet och tog en riktigt varm dusch. Sådär varm att det gjorde riktigt ont under ett litet tag innan huden vant sig och blev alldeles rödflammig. Blev riktigt hungrig i duschen så jag torkade snabbt av mig, knöt en handduk lite slarvigt runt midjan och gick ut i köket. I kylskåpet hittade lite gammal currykyckling som jag nu sitter vid datorn och våldför mig på.

Tråkigt, eller hur? Tänk om alla mina blogginlägg såg ut såhär.

Snäppet bättre än ett civilingenjörsdiplom:

Får du ett högbetalt jobb, visst. En fin lägenhet på söder, två bilar och kanske en båt. Nog med pengar att spendera de kyligaste delarna av vintern i Thailand. Ja-jo, det är väl bra. Men kan du lösa Rubiks Kub? Det är frågan du bör ställa dig själv.



Jag kan, kan du?

Förruttnelsen

Jag känner mig rutten inuti. Som ett äpple som legat framme i flera veckor och det är alldeles brunt, täckt av mögel och skulle ramla isär om någon försökte hålla det. Kanske kryper det omkring en larv eller två i det genomruttna äpplet. Larver som frodas medan den före detta levande organismen gradvis bryts ner till sina enklaste beståndsdelar.

Så ruttet, detta.

Nu har visst solen gått upp

God natt!

Steg 1

Rakade mig idag, det var ett misstag. Det var länge sedan jag gick skägglös och nu minns jag varför. Jag skulle kunna ta en bild och ladda upp den men det vore bortkastad bandbredd. Ingen kommer att minnas mannen bakom detta blogginlägg som han ser ut just nu. Stora män bär stora mäktiga skägg, dessutom får det mitt ansikte att se smalare ut.

Nu har jag hört "skägg" så många gånger idag att ordet har förlorat all mening.

Måhända kommer jag aldrig att kliva över lik

Jag tänker på alla stora män genom tiderna, de har alla haft någonting gemensamt. Från uppfinnare som Galileo till upptäckare som Columbus.

De har haft en plan. Ett mål. De har varit ihärdiga, ståndaktiga och orubbliga sin tro på sig själva och sina idéer. Även i de svåraste av tider har de inte visat tecken på svaghet. Trots motiga vindar har de fortsatt på vägen emot storhet, med än större beslutsamhet och övertygelse.

Jag studerar, men vet inte riktigt vad jag vill göra. Jag är begåvad inom många områden, men har ingen aning om vad jag vill satsa på. Vet inte om jag har vad som krävs. Jag fladdrar omkring som en liten vimpel när det blåser upp till storm. Vill kunna ställa mig framför spegeln och vila ögonen på en klippa.

Känner ibland att jag skulle behöva lite mer av den där kliva-över-lik-attityden. Kalla mig gärna dum i huvudet och megalomanisk nu - men ibland känner jag att det inte räcker att bara vara vanlig, som alla andra. Inte för mig, jag vill vara lite mer. Lite bättre.

Jag bara behöver en plan, ett mål. Vill finna en väg att följa med lika orubblig övertygelse om att nu - nu är jag på rätt spår.

Ska det vara så svårt?

Istället

Istället tänker jag sätta mig ner och skriva av mig. Gräva riktigt djupt och skopa upp en rejäl klump av den frustration som bosatt sig inom mig, ungefär två centimeter ovanför bröstkorgens slut.

Sedan tänker jag smeta ut den över den här bloggen och i textdokument som aldrig någonsin kommer att läsas av någon och hoppas på att känna någon slags lättnad.

Jag vet inte jag

En veckas uppehåll i bloggandet, nu kliar det i fingrarna ska ni veta. Det har hänt en hel del, och det kommer historier, det lovar jag. Men inte just nu, jag är inte på humör.

Skulle jag till exempel börja dra historier från Sjöslaget skulle jag lägga fokus på helt fel saker. Som att jag skrapade upp knät rätt ordentligt. Och att jag missade lunchbuffén på grund av tidsskillnaden. Kanske skulle jag tala illa om folk som gjort bort sig på fyllan åt alla håll och kanter, trots att allting egentligen är förlåtet.

Trots att jag egentligen hade så förbannat kul på den där kryssningen att jag blir lite småbitter när jag tänker på hur lång tid det kommer ta innan jag känner den bekymmersfria glädjeyran igen.

Kanske är det just det som är problemet.



Dvärglist

MMS

Står och väntar på tunnelbanan när ett par servicekillar dyker upp. Jag säger att maskinen åt upp tio spänn som jag genast får åter.  Sedan går jag på tåget med ett lömskt litet leende, anstränger mig för att inte lämna brottsplatsen för fort. Det skulle se misstänksamt ut.


Alex: 1, maskiner: 0


Saker jag inte litar på

Det finns ett par saker som jag inte litar på. Att diskborsten rengör sig själv samtidigt som tar bort smuts från disk till exempel. Det känns osannolikt.

Handtaget på insidan av toaletter är typiskt ofräscha. Det räcker med att en ohygienisk liten jäkel struntar i att tvätta händerna. Dem ska ni akta er för.

Inte ens min tandborste har mitt fulla förtroende. Kan aldrig vara helt säkert på att den förblivit oanvänd sedan jag borstade tänderna senast. Varför jag alltid sköljer den i skållhett vatten i minst 10 sekunder innan jag borstar.


Nattöppet?

Tydligen har det släppts en ny säsong av komediserien How I met your Mother. Har sett ett par avsnitt och visst är det väl ganska roligt. Detta är som julafton för Kim. "JAAAA! Säsong 4 är här!", skriker han.

Dessutom är jag grymt suge på sushi, det var det jag tänkte säga egentligen.

Okej


Stan är lugn nu. Bara jag och en bitter busschaffis.

MMS

 


Vallhallavägen, 10:30


Jag går bakom tre kvinnor, en av dem använder min gamla perfym. Intressant

 

MMS

 


Förlåt




Jag fick panik, hade bråttom, blev förvirrad. Ursäkter - jag vet. Men du ska få tillbaka den, nyckeln alltså. Jag lovar!

Förlorat inlägg

Hittade ett gammalt inlägg som aldrig blev publicerat, från i Maj någon gång.

Samtal med kund, 10:45

Kund:
Jag skulle vilja prata med Johan

Jag: Har Johan något efternan?
Kund: Ja, det har han. Han har ett jättebra efternamn, men jag kan inte uttala det.
Jag: Jaha, då tror jag att jag vet vem du menar. An-to...ki-schi...now-ski?
Kund: Just precis, roligt det där med namn ibland.
Jag: Sannerligen.

Sedan ringde han tydligen igen, samma kund. Och bad att få tala med "Johan-med-namnet".

 

Roligt, tyckte jag.


Igår natt

Då blev det ingen riktig nattmacka.

Åt typ digestivekex med smör och tomatpuré. Och så ett glas vatten på det.

Att löpa linan ut

När jag tar mig an ett projekt här i livet då är det på allra största allvar. Oavsett om det handlar om mina femåriga studier på KTH eller att gå upp mitt i natten för att stilla min hunger.

I bild: En gravad-lax-med-hovmästarsås-smörgås, en riktig nattmacka. Jag gillar gå den där lilla extra biten.

 

MMS


Samtal med Kalle inför Nya Zeelandresan

Kalle: Jag drar till Nya Zeeland på måndag morgon och kommer fram onsdag förmiddag. Charmig restid.
Jag: Va fan? Trodde Nya Zeeland låg en bit utanför England.
*Kliar sig i huvudet och kollar på en världskarta*
Jag: Hmm, ligger vid Australien alltså, grymt. Man lär sig något nytt varje dag.

Kalle: Hahaha, du och J.D.
"Point to Iraq."
*Points*
"That's China."
"You're China!"

Jag: Haha, geometri har aldrig varit min starka sida.
Kalle: Geometri?
Jag: GEOGRAFI!
Jag: Helvete, blir ju bara värre och värre det här.
Kalle: Verkligen.

Nu går jag och lägger mig.

Björns, okänt klockslag: Styrketräning

MMS


Skolan, 03:30 Varför inte försöka

MMS

Skolan, 03:30 Varför inte försöka lära sig lösa rubikskuben?


Jag är förresten ganska snygg

(namnlöst)

Så ni vet.

Gästblogg från ESCapen

Hej, jag heter Meidi och sitter just nu bredvid er kära Alex Schungleby i vår kära sektionslokal ESCapen. Nu rapade han. Vi spelar spel och kör dåliga program i BlueJ.

Vad gör ni?

Färdigpluggat

MMS

Färdigpluggat


100 unika besökare idag

Vem är ansvarig för detta? Vem har länkad till min blogg.

VEM!?

RSS 2.0