Nej. Nej. Nej.
"Nej, nej, nej", säger jag och skakar på huvudet när jag tänker på det.
Det blev en natt som jag visste skulle bli lång, sover inte bra när jag är väldigt full. För det första har jag svårt att somna när sängen snurrar när mina ögon är stängda. Det hela känns så makabert, kan inte låta bli att tänka att någon lyfter upp och snurrar sängen som en basketboll på ett finger så fort jag blundar.
Törsten är en annan sak, fann aldrig styrka att gå upp och ta mig ett glas vatten. Jag somnade aldrig riktigt in, var fast i något slags mellantillstånd. Inte vaken, men inte fullt sovandes. I detta tillstånd brukar jag drömma mycket roliga drömmar, vi talar om den sortens drömmar där man är i kontroll över sina handlingar på en hyffsat medveten nivå. I natt var jag bara törstig, så jag gick in på konsum. Var så desperat törstig att jag inte tog mig tid att betala, då ramlade en bur ned på mig och jag blev portad från butiken. Mitt i denna röra vaknar jag, fullkomligt lamslagen av en känsla av hopplöshet. Drömmen är så färsk i mitt minne att det hela fortfarande känns mycket verkligt. "Va fan gör jag nu?", ligger jag och tänker. "Jag kommer ju att dö av törst"
Det tar en lång stund innan jag inser att jag faktiskt inte är portad från konsum, en realisering som för mig innebar fullkomlig lycka. En ännu längre stund tar det innan jag kommer på att det finns vatten i kranen.
Jag hittade en verktygslåda ute på landet
Jag gillar att sno saker
♥Vad gjorde du kl 8 i morse? Höll på att somna
♥Vad gjorde du för 15 minuter sedan? Sparkade igen mitt kylskåp som stått öppet hela natten.
♥Det sista du sa högt? Sjungandes: In this river all shall fade to black [Lyssna]
♥Vad har du druckit idag? Ett mycket ljummet glas mjölk.
♥Vad var det senaste du åt? En smörgås med köttfärssås.
♥Vad var det senaste du köpte? En ost- och baconburgare, och öl.
♥Vad är det för färg på din ytterdörr? Den är typ träfärgad, det här var en dålig fråga.
♥Vad är det för väder hos dig just nu? Soligt som fan tror jag, folk tycker att jag skall åka till rådis. Jag har ont i benet.
♥Godaste glass-smaken? Choklad
♥Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Mjae.
♥Sover du tungt? Har aldrig listat ut det där, själv tycker jag att jag vaknar av minsta lilla. Mina vänner påstår att jag inte går att väcka.
♥Drömmer du mycket? För lite. Gillar att drömma.
♥Mardrömmar? Brukar för min del gå ut på att jag sitter i en biograf full av vänner och bekanta och ser på hur massa hemska saker händer ur mitt eget perspektiv. Mycket rubbat.
♥Vilket ämne är roligast i skolan? Minns inte, programmering kanske? Hade lika roligt i alla ämnen tror jag. Vi lyssnade inte så noga.
♥Trivs du med ditt jobb? Faktiskt. Även om jag förmodligen säger upp mig snart
♥Favoritklädsel? Mörka jeans och en T-tröja. Kavajen har börjat växa på mig dock (inte bokstavligen).
♥Favoritlåt just nu? Black Label Society - In This River
♥Vad ser du om du tittar åt höger? En gitarr lutad mot min säng.
♥Vad gör dig glad just nu? Alvedon.
♥Vad ska du göra härnäst? Choklad... blev sugen på choklad. Choklad gör mig glad.
♥Höger- eller vänsterhänt: Höger
♥Humör just nu: Beslutsam
♥Favoritgodis: Choklad
♥klädsel just nu: Ett par jeans
♥Musik just nu: Black Label Society - In this River (tjatigt, jag vet)
♥Sommarplaner 2008: Impulsiva beslut.
♥Hur många kuddar sover du med: 4, använder aldrig mer än 1.
♥Spelar du nåt instrument: Gitarr
♥Morgon- eller nattmänniska: Nattmänniska
♥Vilka är viktigast för dig: J.D, Elliot, Turk, Carla, Bob Kelso, Dr.Cox med flera.
♥Bio eller promenad: Krogrunda
♥Är du kittlig: Under fötterna, ibland.
♥Snarkar du: När jag sover på rygg. Jag sover aldrig på rygg.
♥Stjärntecken: Skytte
♥Äckligaste insekten: Såg gladiator igår, larver är ganska äckliga.
♥Vad vill du jobba som? Speltestare. Pluggar till civilingenjör istället.
♥Stökigt eller välstädat? Lagom stökigt.
♥Skulle du nånsin få för dig att hoppa bungy-jump? Ja, hellre fallskärm dock.
♥Anser du att du är stark? Har varit starkare.
♥Vad gör du om du får hicka? Sticker ut och joggar.
♥Vad längtar du mest efter just nu? Att inte ha ont i benet.
En bruten nacke
Sedan kunde det gå några dagar innan Mamma kom in och frågade: "Alex, har du sett limmet?", med den där tonen som föräldrar får när de redan vet att man är skyldig. Som om jag får en chans att vara ärlig och erkänna mitt lilla brott. Men det gjorde jag ju aldrig. Nej, jag stirrade ner i golvet och skakade på huvudet, sedan mötte jag hennes blick med de största blåa hundögon jag lyckats frammana.
I övrigt har jag tydligen lyckats ha sönder farmors gitarr, den är över 50 år gammal. Inte nog med att jag kommer att få höra om detta så länge min Far fortfarande är i livet; jag har nu ingen gitarr att spela på.
Nu går jag och hämtar limmet.
Die Machtübernahme!
Men det här tyckte jag var roligt.
Folk har ringt in till aftonbladet och klagat på "dolda hakkors" i butiken. Hur kunde vi ha varit så blinda? Dressmanns informationsansvarige, O.J Ytterman, säger att de ny måste ta ställning till om alla dessa klädstativ ska uttrotas.
Och titta här vad någon har hittat med hjälp av satellitbilder från Google Earth. Det är väl bara att riva skiten med detsamma, annars blir det väl ett jäkla liv.
Okej
Operation Beardface: Avslutad
17 dagar tog det innan de första kommentarerna började ramla in. "Angleby är väldigt skäggig idag", noterade Linn. "Är det positivt eller negativt", frågade jag. Hon kollade på mig en stund och svarade: "Raka dig din slusk."
Imorgon kommer att bli en bra dag
Imorgon kommer att bli en bra dag. Nu ställer jag klockan på 12.00 och försöker sova som ett litet barn dagen innan julafton.
Tack gode gud
Att skriva
Sedan sitter jag en stund och funderar på vad jag kan skriva om istället, "Pizzeria / Restaurang Casablanca, det är förbannat bra. Här kan vi skriva mycket." Men inte nu. Det hamnar i att-skriva-mappen.
Det absolut märkligaste jag hittade i detta träsk av spridda tankar och observeringar var den här bilden:
Varför har jag tagit den här bilden? Ser att den är tagen den 19:e Maj. Jag tänker tillbaka men minns ingenting. Varför har jag liksom tagit bilden i smyg? Kanske är det den där lilla fläcken av hår han har ovanför pannan, ett skymtande djävulshorn.
Samtal mellan Denise och Emil vid Långsjön 16:17
Denise: Nej, jag vill inte.
Emil: Då får du det i ansiktet då.
Håll med mig nu
Jag älskar att försätta mig i soffläge och slå på TV:n. Men visst är det frustrerande när de slår över till reklam mitt i alla program du försöker kolla på? En efter en försvinner programmen. Du inte ens hinner lista ut vad det är du kollar på innan den där förbannade Kalles relamen dyker upp. Irriterande, visst? Säg att det inte bara är jag som kan få en hel dag förstörd av såna här saker.
Nu åker jag tillbaka till min brygga, med ett extra par strumpor.
Så mycket för den omstarten
Ser ni den där svarta pricken där ute? Det är min strumpa. Nu börjar vi om, på riktigt den här gången.
God morgon!
Nu börjar vi om på den här dagen. Funderar på att spendera resten av den på denna underbara brygga. Inte en jävel så långt ögat når, jag är en lycklig man. Nej, nu ska jag ta mig ett dopp.
Nu förstår jag ingenting
Varför gör min lillebror så? Varför letar polisen efter min Far? Dessa är frågor som håller mig vaken just nu.
Nu är det dags att vädra skiten igen
Mitt skrivbord är sanitär olägenhet. Jag har inte diskat så det finns ingenting att lägga mackorna på, en burk Red Bull och en pet-flaska får vikariera. Jag har en nästan biblisk övertygelse att jag kommer drabbas av mycket allvarliga sjukdomar skulle jag äta en smörgås som legat på detta skrivbord. Det här kan mycket väl vara Sveriges smutsigaste blogg.
Resetraditioner
Istället kan jag rapportera att Micke som befinner sig på Gotland har ollat ringmjuiren även han. Ni som har följt den här bloggen vet att David genomförde samma fräcka kupp för en tid sedan.
Har detta blivit någon slags sak-du-måste-göra på Gotland? På samma sätt som du måste dricka mörköl i Dublin, besöka the Red Ligh District och äta brownies i Amsterdam och äta fish 'n' chips i London?
Nu ska ni få höra på ett och annat
Jag har varit vaken ett bra tag nu. Har spenderat den bättre delen av två timmar stirrandes på den här vita skärmen. Tänkte att jag skulle skriva om något intressant för en gångs skull. Något aktuellt, liksom, och sedan komma med en vettig synpunkt. Jag jag surfade lite för inspiration:
Aftonbladet skriver att den "gravida mannen" har fött en dotter. Jaha? Första gången jag hörde talas om detta trode jag att de talade om en man i den benämningen att han har en penis mellan benen. Och att han kunnat bli gravid på grund av någon sorts en på centillionen (10^303, det är många), suprthäftig, DNA-mutation. Men han var ju bara en vanlig transa. Eller nej, det kanske var fel ord. Han föddes som en tjej och opererade bort sina bröst, fixade skägg genom en hårtransplatation och ett par rejäla buskar under armarna. Sedan var hon alltså en man, fast hon glömde något. Hon har ju fortfarande en snippa där nere. Ja, och sedan blev hon gravid, som vilken hårig och plattröstad kvinna so helst. Det är lite "Jaha-jaha, gratulerar då" över det hela, håll med?
Och så har vi den där FRA-lagen. Den är skit och borde därför få avslag, eller hur?
Kyrkan fick i alla fall avslag, på sina designersoffor för 45,000 kronor styck. Skulle de ha betalats av kyrkskatten? Vilken ångest jag får nu över de där hundralapparna jag betalade till kyrkan förra året. I år går jag ur kyrkan.
Fler hemskheter har hänt i landet. Barn som har kidnappats och familjer som mördats. Vet ni vad jag tycker är hemskast? Hur pressen singlar ut en story och sedan blåser upp den till den grad att hela landet ä redo att ta varandra i handen och gå skallgång i jakt på ett bortsprunget barn. Kanske låter jag känslokall men jag ogillar hur de bara sitter och väntar på nästa hjärtskärande tragedi de kan ta och mjölka skiten ur. De är som gamar. Glöm allt vad du har hört om smör i solsken, sympati är vad som säljer. För vi är ett förbannat sympatiskt folk vi svenskar, jag tror det är därför vi sover så gott om nätterna.
I övrigt begås det 100-200 mord i Sverige varje år, 1 person mördas i genomsnitt varannan dag. Statistiken säger att nära 100 person redan har mördat i år. Jag lovar att ni bara minns namnet på en av alla dessa människor. Har jag fel?
Ett ögonblick av klarhet
Jag sitter sitter och stirrar ned i en grumlig drink i mind hand. Precis rätt mängd alkohol har våldgästat mitt blodomlopp för att jag helt plötsligt ska bli väldigt existentiell. Det är den period av fyllan när jag först funderar på mitt liv och min levnandssituation, kanske tycker lite synd om mig själv.
Sedan övergår jag till att tänka på alla som står mig nära. Det är en lång lista jag betar av. Skänker en tanke till vart och ett av de liv som påverkat riktningen på mitt eget. Har någon varit sällsynt jävligt kan det hända att han eller hon plockas bort från den här listan. Då vet man inte riktigt vad som kan hända. Jag tänker på livet och döden, alla som har gått ur tiden. Vad jag minns dem för och hur jag tror att själv skulle bli ihågkommen som om jag inte vaknade upp imorgon.
Det är när jag är vilsen i alla dessa tankar som jag blir fullkomligt lamslagen av ett jitter av storslagna planer och idéer. Allt känns plötsligt väldigt klart, ingenting har någonsin varit så tydligt. Jag vet vart jag är. Jag ser till och med vart jag vill vara. Men framförallt ser jag med oändlig klarhet hur jag ska ta mig dit. Jag tänker att allt jag behöver göra är att ringa chefen, säga upp mig och sedan fullfölja mina drömmar. Vad dessa drömmar är brukar variera lite, men det viktiga är att jag gör det jag måste. Allt annat är obetydligt.
Och sådär sitter jag en lång stund med adrenalinet pumpandes i kroppen och känner att jag kan göra precis vad som helst. Jag är oövervinnerlig. Oslagbar.
Några klunkar till och allt är borta. Alla tankar, alla planer är bara ett suddigt fylleminne. Det är alldeles för dimmigt för att veta vilken väg jag måste gå, och framtiden är lika grumlig som drinken jag håller i min hand.
Det ligger någon och sover i min säng
Väldigt djupt sover han. Jag gör inga som helst försök att skriva tyst på tangentbordet. Jag tar nästan i lite extra, försöker väcka honom. Men det hjälper inte. Han kollade upp för en stund sedan, med väldigt underliga märken i ansiktet från sin tröja. "Va fan, är jag fortfarande kvar?", sa han. Sedan somnade han igen, lilla Linus.
