Hur lyckades han med det här?
Hela förra veckan försökte jag få tag i den glade halvfinnen Emil för att styra upp ett möte i form av en starkölslunch. Det gick sådär. Till slut gav jag upp och sa åt honom att höra av sig den dag det passar. Jag kände mig som min sura gamla granngubbe som hytte med näven efter mig varje gång jag cyklade förbi.
"Du har tid att leka men du har inte tid att plocka undan frisbeen som for rakt in i mina rosor här om dagen!", väser gubben.
"Du har tid att träffa tjejen men du har inget intresse att göra lite plats i schemat för en starkölslunch!", väser jag. Och hytter med näven.
Idag fick jag ett SMS från Emil, han undrar om jag vill ta den där lunchen. "Lunch idag?", frågar han.
"Absolut. Ringer sen", svarar jag.
Klockan passerar tolv och jag börjar ringa. Jag får inget svar. Klockan närmar sig halv ett, jag skickar SMS av typen "Vad pysslar du med?" och "Vart fan håller du hus?". Han har gjort mig till den vresiga gubben igen. "Hur lyckades han med det här?", mumlar jag och hytter lite till med min näve.
"Du har tid att leka men du har inte tid att plocka undan frisbeen som for rakt in i mina rosor här om dagen!", väser gubben.
"Du har tid att träffa tjejen men du har inget intresse att göra lite plats i schemat för en starkölslunch!", väser jag. Och hytter med näven.
Idag fick jag ett SMS från Emil, han undrar om jag vill ta den där lunchen. "Lunch idag?", frågar han.
"Absolut. Ringer sen", svarar jag.
Klockan passerar tolv och jag börjar ringa. Jag får inget svar. Klockan närmar sig halv ett, jag skickar SMS av typen "Vad pysslar du med?" och "Vart fan håller du hus?". Han har gjort mig till den vresiga gubben igen. "Hur lyckades han med det här?", mumlar jag och hytter lite till med min näve.
Kommentarer
Trackback
