Regelbunden konkret vettighet, där har vi nyckeln.

Tänkte prova mig på ett osarkastiskt inlägg för en gångs skull, håll i hatten...

En gammal bekantskap som jag på senare dagar har kommit att kalla vän har inspirerat mig en del den senaste tiden, vi kan kalla henne Fröken Svår. Ett par timmar in i en dialog med Fröken Svår börjar det kännas som att mina fötter inte alls står stadigt på golvet som jag trodde, faktum är att - jag är uppochned - och jag får en plötslig lust att bara vända rätt på alla fel. Sedan följer jag mina fötter hemåt och blir tyngd av hur mycket det är som måste vändas på.

Men det känns ändå som att jag är inne i en ny fas av mitt liv, varje dag tänker jag uträtta något konkret vettigt. Varje kväll ska dagens prestation noggrant dokumenteras. Kalla det ett försenat nyårslöfte eller bara ett uppvaknande - detta är början på slutet av skakandet och letandet efter den där jävla tråden.

Igår plockade jag fram cykeln och trampade 2.5 mil in till stan och tillbaka, bara för att bli nekad inträde till hoppborgen i kungsträdgården. Trots att jag fick cykla hem med svansen mellan benen kändes det ganska vettigt på det stora hela. För övrigt har jag hittat en fiffig sida: http://www.jogg.se där man väldigt enkelt kan rita på en karta hur man har joggat och så talar den om exakt hur långt det är. Någonsin undrat hur långa dina olika joggingrundor är? Inte jag heller, egentligen.  Men nu vet jag i alla fall.

Gårdagens sunda handling: Cyklade 25 km.

Kommentarer
Postat av: Fia

Ibland får man ha huvudet upp och fötterna ner. Så länge vargen vet åt vilket håll hon/han ska attackera så funkar det

2008-05-12 @ 23:33:52
URL: http://www.fia35.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0