Vad gör man med det här?

Det är märkligt, ibland, hur man bara menar väl men får en näve skit nedkörd i halsen ändå.

Har nyss varit och köpt lunch, på trottoaren mötte jag en äldre, ganska kraftig herre som kom gående i motsatt rikting. Båda stegade på med långa bestämda kliv, han såg ut att ha bråttom. Till slut var vi så nära varandra att vi kunde ha skakat hand, båda stannade upp. Sen blev det sådär jobbigt som det blir ibland. Jag tar ett steg åt höger för att släppa förbi honom, han i sin tur tar samtidigt ett steg åt vänster. Där står vi, fortfarande på handskaknings-avstånd och blockerar varandra. Jag tar ett steg åt vänster, han tar ett steg åt höger. Vi kommer ingen vart.

Och sådär höll vi på en stund, tills han fick djävulen och satan i blicken. Helt sonika tog han tag i mig och puttade mig åt sidan. "Jävla idiot", sa han och gick förbi... Jag ville fälla honom, om inte med benet så i alla fall med en riktigt dräpande kommentar - men jag kom inte på något. Istället stod jag bara där, länge. Kliade mig lite i håret och sparkade till en sten när jag inte såg honom längre.

Jag känner mig tom inuti, och lite smutsig på utsidan. Vet inte riktigt vad jag ska göra med det här, tycker vi glömmer det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0