Jag väntar storbesök
Pappa kör taxi, och visst händer det inte alltför sällan att berättar att han kört någon kändis. Det kan väl vara lite häftigt sådär, småfolket får sitta i samma bil som höjdarna. Alldeles nyss ringde han och frågade om jag var vaken. "Självklart", svarade jag. "Bra", konsterade han och hälsade att han skulle komma hem med en lapp snart. Jag förstod approximativt ingenting av detta.
Och så kommer han in till slut med ett kvitto.
Det är en ganska så dragen Alex Schulman och en ännu mer slirig Mats Dicklén han har kört. Alex gratulerar mig till ett sjukt coolt namn. Är inte det sjukt coolt? Samma pirriga känsla i magen infinner sig som när jag träffade sångaren i i mitt favoritband.
Visst har det hänt att jag dragit upp en del av de galna påhitt som Alex och resten Schulmangruppen har för sig kring middagsbordet. Det är mest jag och min bror som skrattar åt detta. Det nämde farsgubben självklart. Roligt tyckte Alex, lät det som. Tydligen är han "som en gud" för mig. Lite av en överdrift, kanske. Men det är något speciellt med att läsa hans texter, han har ett flyt i sitt språk som är väldigt sällsynt. Han gör det jävligt bra, helt enkelt.
Det hela slutade med att han får adressen till MIN BLOGG. Nu skiter juntan knäck här inne. Det är precis som första gången jag ska bjuda hem en tjej. Som ett nervöst litet vrak går jag runt och städar och rättar små stavfel. Det måste se fint ut. Presentabelt.
Gör det?
Tja. Hörde av din farsa att det var nån som skrivit i mitt namn här tidigare. Det var inte jag. Men det här är jag. Diin farsa var grymt trevlig. Du måste hälsa honom från mig och be om ursäkt för att Dicken var så packad. Han var på gränsen till pinsam. Nu ska jag läsa din blogg! Trevlig helg från Alex
lol xD va roligt :)
Vilket uppvaknande!
Här försöker man skapa en illusion som överträffar ens gråa vardag, och så kommer mannen, myten, 12 tums-titanen, bloggvärldens svar på Prometheus; kort och gott The real Alex Schulman in och fullkomligt hänsynslöst plockar ner en på jorden igen. Nu är helgen förstörd, lika bra att avboka fredagskvällenns sedvanliga köende utanför White Room i min fejkade Bosskjorta och kolla på Die Hard 2 och äta dillchips med bostongurka istället.
Fan ta dig The real Alex Schulman!
I sann journalistisk anda har sonen förvrängt sanningen. Vet inte vad som missats i hans uppfostran. Så nu är det väl bara att kontakta Silbersky och grabbarna.
Så här var det.
Alexander S. var inte slirig, han var mycket trevlig och glad. Jag har aldrig träffat honom förut så jag kan inte uttala mig om slirigheten.
Mats D. kanske var lite trött, men vem är inte det efter en hel dags slit.
Så för att kompensera Alexander S och Mats D kommer sonen att få bära blyskor alla äldre dykmodell (för att trötta ut honom ordentligt), så han inte orkar skriva på bloggen. För att förvissa mig om att han ändå inte sätter sig vid datorn kommer jag smeta vaselin över skärmen.
