angleby

Äter lunch ensam på Food Courten i Kista när ett par slår sig ned bredvid mig. De har en liten bebis med sig, en sån där som fortfarande har kvar doften av nyköpt. Typ som en bil direkt från återförsäljaren. Kvinnan, som är något slags asiat, säger något och pappan slår sig ned med barnet. Mannen ser ut att heta typ Erik Johnsson, han en riktig ursvensson Såg överlag ut att vara en sån där supersöt bebis som kan charma en hel tunnelbanevagn. Plötsligt börjar den tjuta, då börjar mannen flicka med fingret över läpparna på den lille så att det låter väldigt roligt, hon slutar direkt och börjar skratta istället. Det märks att det är en mycket skicklig Pappa vi har att göra med. 

Kvinnan kommer tillbaka med sin mat och tar över barnvaktandet medan mannen går iväg för att hämta sin egen mat. Hon ger bebisen en leksak och sedan smakar hon på maten. Såg väldigt svårätet ut. Måste ha varit riktigt äckligt, eller bara alldeles för starkt. Mannen kommer tillbaka med sin mat och slår sig ner han också. 

Sedan händer det.

Kvinnan säger någonting samtidigt som hon tittar ner i bordet och petar lite i maten. Pappan svarar på samma främmande språk, kysser henne på kinden och byter ut deras matbrickor. Plötsligt inser jag att jag bevittnat uttryck för hövisk kärlek, äkta sådan. Kanske för första gången. Det var väldigt fint, tycker jag. Och plötsligt känns allt lite mer rätt i världen.